DAGBOK FÖR HUNDARNA (OCH LITE KATT)

MAILA gärna oss 

Tidigare dagbokssidor








2004

NOVEMBER
20041130 Tisdag
I lördags tränade vi sök på Besam igen, ni vet fabriken de gör dörr öppnare på.
Spännande att träna inomhus och se hur hundarna får arbeta så kolossalt anorlunda för att fixa det
här med vittringen. Billy slår lätt över inomhus och skäller där han hittar vittring utan att ha hittat människan
Men det är inte lätt när det dessutom finns arbetare kvar på stället....
Han har överhuvudtaget inga problem med miljön, klänger upp på hyllor och under grejor och in i
mörka gömslor utan någon självbevarelsedrift alls. Sen kommer 10:a.........
och världen håller andan. Denna lilla tös som för inte så länge sedan var en liten rädd sak
som inte skulle drömma om att klättra upp på ngt konstigt. Nu kastar hon sig upp på skrivbord så
pennor och papper skvätter omkring (förlåt vi försökte städa efter henne *L) kastade sig huvudstupa
ner i en kontainer, klättrade upp på höga hyllor och hade jättekul. Det var nästan man fick en känsla av att
själva omkring stökandet var ett mål i sig *S.
Dagens sökträning gick kanon med mkt näsarbete på båda två.
Det brukar vara effekten av inomhusarbete ;-)

I går måndag kändes lite konstigt i vänster öga. Mitt alltså!
I morse ännu mer och i eftermiddags var det läge för "gräva ut ögat".
Nej, det här går inte längre, jag fick ringa jouren. Kom dit med ett knallrött, rinnande öga.
;-) Jag behövde aldrig säga vad det gällde..... de såg ju själva.
Och vet ni va, ett två mm långt hundhår (förmodligen) hade grävt sig in i mitt öga.
Så, hundfrisören däckades av ett litet s.....t hundhår!!
Bedövning och FÄRG droppades i och stora tången kom fram......Huga.
Förstår att de tittade väldigt konstigt på mig när jag kom in på apoteket en stund senare med
ett öga som var rött av tårar och pillande och med en knallgrön ögonvita.
I´m the woman HULK ;-))
Hundar eeeeee farliga.............................


20041124 Onsdag
Tiden går och det har varit mycket att göra med boken in i det sista. Ja, bok och bok..... det blir ett häfte
på 52 sidor men jag hoppas ändå att det blir en "bibel" i pälsvård.
Titeln är "Pälsvård,  en relations grej?" och innehåller det mesta om pälsvård för den "vanliga" hundägaren.
Dessutom en massa knep för hur du gör hanteringen av hunden lättare och hur du får hunden mer positivt inställd till det hela.
Nu är den iaf inlämnad till tryckeriet och det känns såååååååååååå tomt!!
Som när man skickade iväg ungarna på ngt läger eller så och inte visst riktigt vad man gör av den lediga tiden.
Länge nu har ju allt här kretsat runt text och bilder och korrigeringar och byte av bilder och skriva ny text osv.
Utan Uffe hade det aldrig gått, dels har han hållt mig i öronen så att jag överhuvudtaget har gjort det, och dels
har han varit en ovärderlig hjälp med allt datatrassel som jag ställer till med (puss).
God hjälp har jag oxå haft från kompisar som lusläst efter fel och feltolkningar (TACK Jenny och Vicky).
Och så har vi ju alla som letat i gömmorna efter bilder och alla fyrbeningar som ställt upp som fotomodeller.
Hmmm, Billy tyckte väl inte att "klipp poseringarna" var någon kul idé *L
Men han är iaf med på åskilliga bilder, andra kändisar som är med är våra egna hundar både nuvarande och gamla.
Oskar Hansson är med, Aiko, några av Aikos kompisar mfl.
Kul har det varit, ännu kuligare när jag ska hämta den på tryckeriet.
Hoppas på att det blir "årets julklapp" har beställt 300 ex som jag hoppas är slut till jul ;-))
Så har ni någon hundägare som ni inte vet vad ni ska ge i julklapp så.....................
Men som sagt 300 ex kan vara många men kan oxå ta slut fort, ska ju stå i hundaffären Vacker Tass i Malmö
den 11 dec inbjuden att svara på kundernas pälsfrågor (men jag vet att det blir mer än så ;-)
och då hoppas jag få sålt en och annan.

Sen har vi ju varit med Lottie and the gang och spelat bowling.
Tyckte Lottie skrev på sin sida att hennes lag vann????????
Såååååååå uppfattade inte jag det ;-))))))
Allt beror ju på hur man räknar och vi hade helt klart flest träffar
(krävs faktiskt lite för att skickligt träffa rännan gång på gång)
Och vi hade sååååååååå kuuuuuuuuuuul.
När vi kom till krogen sen serverade de "Kitty splash", ingen aning vad som var i men gott var det iaf ;-)

Hur det går med våra fårplaner?? Undrar vi oxå!!! Inte sett röken av bonden (snart e han bondlurk igen) som
skulle komma ner, dock har de kört med ringvält på åkern och "sparat" en bit. Kan det vara våran bit?

Har hittat en gammal trimkund som "råkar" ha en himla massa får (lever på det, lånar ut till kommunens marker) men hon har
ingen vallhund till hjälp, så jag ska ringa henne i morron och höra om jag kanske kan få valla ibland på alla hennes bäää
och i stället kan vi ju kanske hjälpa till ibland. Hon bor ca 2 mil härifrån bara.
Återkommer med rapport om det.

Och joooooooooooooooooooooooo vi skaaaaaaaaaaaaaa åka till Karibien, Mexico och Miami två veckor i september nästa år:
Vi vet, vi e inte kloka, men vadå, man lever bara en gång ;-)))


20041115 Måndag
Vicken vecka det blev!! Sol och varmt, regnat och haglat och frost med skrapa rutor morgnar.
Vintern närmar sig, veden e inte klar, gräset ska klippas en gång till (med vad? de snodde ju våran stora åkgräsklippare),
och jag e inte klaaaaar för vintern än, vill ha mer sol och värme först ;-))
Datumarna är iaf tebaks till ordningen!
Tisdagens sökträning blev ett prov på Billys nya belöning med boll i stället för godis.
Funkar bra, tror nog att han kommer att hålla bättre avstånd till figgarna bara han kommer på att belöningen (bollen)
hamnar bakom honom. Han brukar snappa sånt fort ju. Och tanken är att genom avståndet minskar risken för att han gräver plus att han
förhoppningsvis koncentrerar sig på att bollen ska komma. Däremot får han INTE kampa med figgarna om bollen.
Bara en vanlig slät " ta emot bollen". Får nog köra lite markeringsövningar hemma emellan också.
10:a försöker jag få ut avståndet på på samma sätt, alla "hennes" figgar vet ju att hon är snäll men kommer
man ut på tävling kanske inte figgsen gillar att bli pussad på av en stor malletik och sen bli duktigt utskälld mitt i ansiktet på fem cm håll.....

Veckan har vikts huvudsakligen åt pälsvårds boken som skall lämnas till tryckeriet helst runt den 20 för att hinna bli klar
till jag ska stå på "Vacker Tass" (hundaffär) i Malmö i dec och sälja den. Titeln är klar, "Pälsvård, en relationsgrej?",
och är väl i övrigt också i stort sätt klar förutom lite slut text och bilder som fattas ännu.

Lördagen blev vallning för hela slanten. Lottie hade bjudit in Paul ifrån UK.

Han arbetade inte alls som vi är vana vid när det gäller herrarna från UK.
Först tittade han lite på när jag körde Billy själv. Som väl var lydde Billy hyfsat och gjorde iaf inte bort sig (läs matte *L)
Sen tog Paul över och B hade väl vissa problem med att följa ngn annans kommandon när matte fanns så nära.

Paul jobbade väldigt mjukt. Gick mest runt med fåren och höger och vänster, höger och vänster och så en bit framåt (för hunden).
Inget skällande på att den skulle lägga sig,  utan i stället gick han rakt igenom flocken när han kommenderade ligg och mötte upp hunden på
nära håll för att den skulle lyda.  Om hunden råkade lägga sig av sig själv eller stanna upp och stå stilla gick han bort till den kramde om
hunden och talade om hur duktig och fin den var. I hans höger och vänster svängar kommenderade han höger och vänster när
hunden naturligt gick åt det hållet. Att höra höger på Walesdialekt var obetalbart "hössschhrrrr" *S, deeet hade
väl hundarna lite svårt att förstå. För att få hundarna att gå riktigt långsamt bakom fåren gick han själv långsamt och samma här
när det funkade gick han bort till hunden och klappade om den. Det miiiiinsta hundarna kände sig tryckta eller glodde misstänkt
på Paul så gick han bort och klappade om dem så de inte på ngt sätt skulle känna sig hotade av honom.
Han poängterade att hunden skall jobba för att den vill och för att det är roligt, inte för att den känner
tvång eller rädsla för sin tränare. Samma med läggandet (hmmmmmmmmm, där fick man sig en
riktig tankeställare.....) det ska vara roligt att lägga sig, hunden ska se glad ut när den ligger ner, den får INTE se
ut som den sålt smöret och tappat pengarna!!!!  Lottie tog upp Anitas Axel och Beccis som ett beundransvärt
exempel. Hon sa att Anitas hundar är alltid så lätt tränade när de kommer för de vill lägga sig och göra allt på
ett positivt sätt.  Alla ville ha en utförlig förklaring hur detta mirakel går till!!
När Paul hade kört B lite skulle jag försöka hänga med, kan ju säga att Paul var en väääldigt
långbent man. Så när jag satt fast iflocken upp till låren prommenerade han fortfarande okring med fåren till knäna
med långa kliv *S. Många bra grejor fick vi lära oss (klart bästa hitintills tycker jag).
Ska bara försöka omsätta det i praktiken själv. Många tränings tankar åt
det positiva hållet. Helt klart är han ju rätt på det tycker jag, att om hunden ser minsta tryckt ut får man fundera på
hur man ska få den att göra samma sak men se glad och positiv ut. Och det gäller ju inte bara
vallningen utan även allt annat man gör med hunden.
Han trodde att Billy tar med sig lydnadsträningen in i vallningen,
så när jag lägger honom och kanske låter lite hårdare (hmmm, liiite) än vanligt så blir han rädd för att
han gjort fel, blir lite stressad av det samtidigt som han vill valla och så kommer vi i konflikt med varandra
Och där någonstans "tappar" jag honom.
Billy får inte det stöd av mig som han behöver när det bara blir en massa skäll och hojtande.
Och visst är den en tankeställare att ta med sig till lydnaden om B är rädd för att göra fel................

Trycker vi våra vallhundar för hårt med fåren?

Och tar vi det med oss till lydnaden?

I stället för att bara "forma" dem som Paul gör?

Är det det som är Anitas "hemlighet", hon jobbar mjukt och jag har iaf aldrig ens hört
henne höja rösten till sina hundar?

Behöver jag tala om att jag inte fick använda pisken ens att ha i handen *LLLL
Paul tyckte att sådana förstärkningar inte var bra,
hunden ska lyda för att den vill lyda och inte för att jag håller en piska i handen.
I övrigt tyckte han om Billy, att han jobbade bra och hade bra balans,
arbetsvilja och energi. Och ett bra "eye".
Kul om ni vill disskutera och kommentera vad ni tycker i gästboken!



20041108 Måndag

Snygge Culo ;)

Ojjjjjjjjjj vad jag har fått höra för att jag skrev fel datum i dagboken *L
Anita trodde hon missat en hel arbetsvecka och Uffe ville inte lägga in bilder
som jag ju inte kunde ha tagit än eftersom den dagen inte varit ännu!
Men nu är ordningen återställd och jag ska inte göra om det (den dagen iaf ;-o

Hur som helst, här händer det Skojsiga grejor (kanske) som Klyft skulle sagt.
Pratade med Världens bästa bonde (hmmm, sa jag det förra gången .....eller det var ngt annat)
Våran äng försvinner ju för de ska sätta majs på den och jag har bockat och bugat och bockat och bugat igen
för att vi ska få arrendera en liiiiiiiiiiiiiiiten bit till några bää, men nääää då har det låtit hela tiden.
Nu kom bonden på att han inte kan sätta majs ända intill oss iaf för våran vattenbrunn är ivägen för att han ska
kunna bespruta majsen så han måste ändå släppa en bit. Så för säkerhets skull kollar han med markägaren
(bonden bara arrenderar) men det lutar åt att vi får en liiiiiiiiiiiiiten bit iaf till några bäää.
Dessutom tyckte han att man skulle gynna oss som faktiskt vill bo på landet och ha lite djur *LLLLL
Så blir det klartecken så är det "bara" ett antal meter staket och några bääää och ett skjul som ska fixas.
E såååååååååååååååååååååååååå glad!
Så Lottie, har du några bäää att sälja? Eller kan fixa några? Om nu allt går i lås!
Håll tummarna allihop....och en del klor!
Får nog köpa en Bäääää bok också.

20041106 Lördag
Upp tidigt med kurs mot Kvarnby och valltävlingarna där.
Fint väder men lite kall vind fick vi stå ut med.
Väl på plats hittade jag Tina som redan intagit bästa spejarplats
(vi skulle ju "bara" vara publik, se och lära)
Ett av de första ekipagen vi såg var Vicki och hennes fina Flip
Ja där ramlade vi ner på jorden ordentligt om vi nu inbillat oss att vi började kunna lite.
Fick höra av en annan publikum (alla på valltävlingar är alltid glada och villiga att berätta och förklara
för oss noviser vad som händer på banan, känns välkommet och trevligt) att kunde man så var det ok att
stå kvar hela tiden vid "pinnen" och skicka runt hunden bland grindar och prylar.
Just vad Vicki inponerade med, i våra ögon är det så snyggt så man kan gråta.....

Vi fick även se ekipage som inte fixade det fullt så bra och det var ju en viss tröst för oss med
heta vallningsmaskiner som kan bäst själva (hundarna alltså ;-))
Och tänk att Elin och Chip blivit så duktiga...
För säkerhets skull fick Aiko och Billy oxå kolla på tävlingarna så det vet hur det går till sen.....
Fast vi fick väl mer en uppfattning om att de var helt på det klara med att hundarna ute på fältet
säkert hade velat ha deras assistans, de följde iaf bäänas minsta rörelse och var det
någon som tappade ett får var det två unga herrar som höll på att krypa ur både skinnet och kopplena ;-))
                               


Eftersom Lottie precis maskat sina bää och vi därför inte kunde träna där fixade driftiga Tina så vi kunde
åka till Lund och träna där hon brukar träna med Aiko.
Både Aiko och Billy var väldigt heta på fåren av att ha suttit och ögonvallat i över fyra timmar i Kvarby.
Men Tina fick Aiko att sansa sig lite och Aiko har utvecklats väldigt.
Visade att han visst kunde ta både in och ut bääna ur fållan (hmm med viss hjälp att matte på invägen *L,
"Tina, the human sheepdog", lite orginellt men Aiko var övertygad om att han fixat det helt på egen hand
och var jättemallig, bra för självförtroendet *L)
Billy var taggad till tusen och var övertygad om att jag ville ha bääna på fötterna men han sansade sig
(efter att ha gått ur hand en gång oxå men bugade djupt och sa förlåt när matte blev grymt arg)
och fick till några riktigt snygga drivningar när jag väl fått honom att inte ta tillbaka bääna till mig hela tiden.
Lite mallig blev jag allt när han helt problemfritt plockade in bääna i fållan, tror att han ser det som en självklarhet
att de ska in efter våra "vanliga" bää som alltid rusade in i fållan av sig själva. Självförtroende har den lille
mannen i stor portion *L. Väl inne i fållan körde jag lite höger och vänster och Tinas "problemtacka" satte han på
plats ordentligt efter att nypt till henne i näsan (för första gången i hans liv faktiskt) och sagt till ordentiligt att
"nu fick det va nog tramsat", men det var först efter att ha gett henne ett antal chanser att "rätta in sig i ledet" innan.
Tack Tina och Aiko för att ni fixade träning till oss och för trevligt sällskap

Sen blev det snabbt hem för att förbereda kvällens tillställning med Falsk viltfärspaj, Kladdchokladkalhuakaka mm
Uffe hade städad hela huset så det var sååååååååååå fint (vi borde ha gäster oftare, trevligt att ha det välstädat ;-)
Och sen packade vi upp nyinköpta (på hemvägen) TP spelet om 80 talet och satte igång
att spela och slutade inte förrän det hade varit söndag ett bra tag ;-))

Hoppas webbmaster Uffe har tid att lägga in lite bilder senare som finns i kameran från valltävlingarna........


20041104 Torsdag
Ny månad och snart jul, snacka om att tiden rusar iväg ;-)
Bäääna på Råå har åkt till vintetvilan så nu är våra närmaste får hos Lottie 8;5 mil bort ;-((
Får väl lägga vikten vid lydnad och sök över vintern och ta nya tag med vallningen när det blir vår igen.
Men givetvis kommer vi att åka ner till Lottie en del å valla iaf, men det blir ju inte varje  dag, lite lång för det *S

Nu har vi provat boll belöning på Billy i söket. Min idé är att få ut avståndet lite på honom genom att figgen kastar bollen snett bakom honom
så att han självmant backar ut för att få belöning när han skällt och jag kommit ut.
Jag tycker bäst om att försöka få hunden att positivt räkna ut vad som förväntas av den.
Brukar ge bäst resultat på sikt:
Har tagit i på allvar med apporteringen (lite motigt när det inte funkar)
nu kör vi inomhus utan störning och med klicker och godis. Han får sitta med den en stund alldeles stilla i munnen medan
jag petar på apporten mer och mer och en liten rörelse framåt sedan MEN apporten ska ligga helt still i munnen för
att jag ska klicka. Klickern verkar ha den effekten (en märklig liten tingest) att han biter ihop mer och mer om apporten
och det är ju bra för då kan han inte jonglera med den.
Efter två dagars träning klart mycket bättre!