MAILA gärna oss
Tidigare dagbokssidor
2005
OKTOBER
20051030 Söndag
Det är ju här han ska kolla åt samma håll som matte
Hmmmm. en massa funderingar så här kvällen efter dagarna före ;-)
Jo, nu e de iaf SLUUUUUT
(nu blev ni rädda va.....;-)
på att ut och test tävla....
nästa gång ska vi ha vääääldigt goda förutsättningar att klara ett LP i Ökl ;-)
Låter väl som en bra slutsatts efter en väldigt trevlig och lärorik helg!
Och jag har inte ångrat en sekund att vi ställde upp trots eg misserabelt resultat ;-)
I lördags var jag jättenervös trots att jag (mental träning ;-)
gått igenom banan Koncentration!!! här vet Billy precis var fåren är men tyvärr det är inte de han skulle valla in;)
Det var ju hunden innans får
femtielva gånger i huvudet innan jag gick in. Varför är man då nervös ??
Jo det okända, det man inte kan och när man inte har en susning om vad som ska hända!
Tyckte dock att vi skötte oss rätt bra rent förberedelsemässigt (phhuu vilket ord va)
Lungt och fint, han fick inte se flocken som gick ut, han hade fått se andra hundar hämta fåren
för att veta var de stod. Tänkte skicka höger alltså fick han gå in på höger sida och vallkäppen
(ja ja jag veeeet, det är bara en bambukäpp *S) i höger hand. Stanna innan pinnen där han fick se
när de satte ut "våran" flock.... MEN han såg ju inte, försökte visa men han såg ALLT annat
men inte bääna. Väntade och väntade men gick till slut fram till pinnen, la honom på höger sida,
pekade lite lätt med käppen åt höger, tittade på fåren (hörde Lotties ord i huvudet "titta inte på hunden,
titta på fåren) väntade åter på att han skulle få syn på dem, men näääe då.
Till slut kände jag mig tvungen att skicka ändå med tanken att han kanske får syn på dem efter en bit,
nähe inte det, (han var inte ensamen om det, många som inte såg dem långt upp i en backe)
efter lite tjatande och en vänlig uppmaning från
domaren som sa "kalla in honom, visa honom fåren ordentligt och skicka igen", jag
bjuder på den chansen sa han leende. Himla snäll domare faktiskt, Ulf Eng,
så fick jag ut honom men han gick in framför dem och på mitt nya höger kommando
varvade han dem och domaren bröt oss med "du kan kalla tillbaka din hund"
Efteråt fick jag höra att Lottie slitit sitt hår i förtvivlan "nej nej inte kalla in, iiiinte kalla in"
(det straffade sig till söndan.....).
Snabb tävling, snabbt in snabbt ut ;-)
MEN han la sig snabbt när jag visslade, jagade inga djur och lyssnade faktiskt på mig.
En väldigt trevlig och rådgivande domare Ulf Eng ska ha stort plus i kanten
för uppmuntrande ord och massor av stöd till en gröngöling ;-)
Det är vickys hund flipp tror jag(Uffe) har inte koll på vad alla hundar heter , fållan gick galant och även resten av banan
de plockade hem hela 97 poäng och vann givetvis den banans tävling
GRATTIS
Lördagen avslutades med middag och kolapaj med Anders och Birgitta som kom
och hälsade på med Daimh och Nellie. Trevligt, trevligt!
Behöver vi tala om att vi pratade en massa hund *L
Och löste ALLA världsproblemen ;-)
Kolapajen blev dock inte lika bra som sist,
kolakrämen ska nog koka längre för att bli riktigt seg
och så kom jag på sen att det skulle ju va en skvätt (rejäl sådan choklad likör i ;-)
Får nog ge den en ny chans ;-)
Så blidde det söndag och ny tävling....
Och inte såg han några får idag heller, och den här banan var svår,
jättesvår. Rejäl backe ner och ännu värre backe upp och
i starkt motljus därborta stod fåren. Dessutom försvann hunden
bitvis i skicket ;-( jo det finns kuperade ställen i Skåneland med
En tveksam B gick trots allt ut efter upprepade komandon
landade dramför fåren, och när jag gav nytt vänster kommando
hörde han mig inte långt där borta utan tog det som att det
var samma grej som dan innan och kom glatt tillbaka till mig ;-(
Inte mycket att göra..... vi tackade för oss och fick åter igen
positiva ord från en vänlig och tillmötesgående domare Leif Larsson,
en massa plus i kanten för honom med. Och helt rätt hade han ju i
att det här var för långt för B. Träna kortare avstånd sa han,
och det är ju just precis vad vi ska göra hela vintern.
Vad har jag då lärt mig i helgen....
jo att det är kolossalt roligt att tävla vallning,
att ta det lugnt, att man inte behöver vara nervös,
ge hunden den tid den behöver och som vid alla andra tävlingsformer...
det är aldrig hundens fel att det går åt h....e!!
Så trots allt, nu har vi fått blodad tand (passande så här till Haloween ju *L),
nu vet vi definitivt vart vi är på väg och när det blir vår....
ja, vi lovar inget men vi ska iaf ha betydligt bättre förutsättningar att klara oss ;-)
Och tack för alla hållna tummar, klor och tår, det är sååååå
härligt att ni tror på oss!!!!
20051028 Fredag
Uffe och våra bään på väg längs grusvägen, de går fot som de värsta lydnadshundar ;-)
"kom flickor", säger Uffe så kommer de *L
Här är fältet vi tränar långa hämt på.....
rätt stort som synes, tar väl ca 3 minuter att gå dit.
Skönt att ha tillgång till så mkt mark ;-)
och bra grannar...
....och appropå grannarna så är det här deras nya lilla "Painthorse" baby
på 6 månader, ska bli riktig westernhäst när hon blir stor.
I mitten grannens bagge "Bock" kallad *skratt*
stor och ståtlig som få...
Och fåren på väg hem till hagen i kvällningen efter
välförättad träning :-)
Träningen igår med Lottie gick både bra och dåligt.
Men det som var dåligt var att han följde terrängen och gick in för tidigt
men med lite hjälp förstod han att man även kan gå där man inte ser
bääna hela tiden. Och sista skicket blev gk av Lottie och till och med med beröm ;-)
Såååå glada vi blev, och så fick vi veta att han gått från att "bara träna vallning"
till att ha blivit en riktig vallhund, så oavsett hur det går på tävlingen i morron
lever vi på att han nu mera är en RIKTIG vallhund ;-)
Och imorron kommer vi att ge järnet och göra allt vi kan och lite till!!!!
Och om det inte går som vi tänkt oss så finns det fler tävlingar
och om inte annat har vi kanske gett publiken nått att snacka om *skratt*
För oss är tävling att våga vinna men inte vara rädd för att förlora.
Och att vinna kan oxå innebära att uppnå ett självuppsatt mål,
behöver inte tvunget vara att vinna en hel tävling.
I morron gäller att ta sig runt.
Devisen "vinna eller försvinna" finns inte för oss, man försvinner inte när det inte
går som man tänkt sig, man har bara lärt sig nått man inte kunde förut!
Ha en kul dag imorron, det ska vi ha!!!
20051023 Söndag
Det har faktiskt blivit en hel del vallning i helgen, så mkt nu den lille busen tål...
Hela helgen har Uffe hjälpt mig att ta ut fåren på grannens äng (läs jättestort fält nog 500 m långt och
väldigt brett ;-) men vägen dit går över en grusväg där det då och då kommer nån bil och
det är väldigt skymd sikt pga majsfältet (som blir våran vinterträningsbana när majsen är slagen)
Hur som helst, kan ni tänka er Uffe med foderspannen i högsta hugg plockar ut fåren ur hagen
(de klättrar nästan på honom) och går med honom snällt som ett gäng lamm ;-)
går nån för fort harklar han sig bara så går de genast tillbaks och går bakom honom ;-)
Hur gulligt som helst ;-)
Och vilken otroligt fin hjälp för mig *L
han e en pärla min Uffe (puss puss)
Sen har han stått tålmodigt, både i går och ett par ggr i dag,
och lekt "utsättare" (lovar att få vallhundar hade slagit honom ;-)
Runt en timme har vi väl tränat var gång.
Har skickat hyfsat nära för att få ut honom långt på djupet bakom fåren,
funkar ganska för det mesta *L
Har kört Lotties "gå förbi balanspunkten" för att få bort att han snävar in och jo det
funkar utmärkt. Och stannat honom och flyttat ut honom så fort han ändå snävat in.
Så emellanåt får man nästan en känsla av att han går väldigt långt ut bara för att visa att
"kolla vad jag kan" för att nästa gång göra ett gränsfall till för nära....
Så imorron blir det ingen middag när Uffe kommer hem från jobbet (stackarn) för vi ska
först ut med fåren (annars hinner det ju bli mörkt...)
Hur som helst (igen), så i lördags blev det full cirkus på ängen, lovar vi hade lungt
kunnat ta inträde....
Vi hade kört B ett bra tag och han började bli trött och det var dax att sluta (ni vet hur lätt det
är att tappa fåren i det läget) då kommer grannen hem (vi var bredvid deras hage) och backar in ett släp
i hagen och släpper ut en 6 månaders Paint horse som förutom att hon lämnat mamma samma morgon,
hade åkt bil i 4 timmar (som hon aldrig gjort förrut) aldrig hade sett bää förut. Följeden var
att grannens får som blev rädda för den vilda hästen helt sonika började jaga den.
Det for får och häst åt alla möjliga håll och våra fyra tackor stack bort till staketet (eltråd med
rätt hämtig ström i...) och ville vara med i showen.
B blev helvild och hjälpte till att göra showen lite mer fartfylld genom att göra
dåliga ostrukturerade försök att plocka tillbaka våra får OCH grannens får OCH hästen, ja den
sprang ju den med ju....
Efter en hel del hojtande (läs vrålande) från mig fick jag honom någorlunda sansad, och han gick
med dödsförakt in mellan fåren och eltråden (de stod så nära så de hade huvudena över tråden,
och plockade inte särskilt snyggt men han gjorde ändå vad han skulle, tillbaks dem till mig.
Phuuuuuu, lite svettig..........................!
Men en stund senare väl hemma igen ringde jag grannen för att kolla att inget hänt med några djur,
DÅ var hon redan på väg ner till oss för att kolla så de inte hade sabbat nått för oss ;-)
Det är goda grannar det ;-)
Nåväl, det slutate med att vi hämtar hö och halm i deras lada när vi vill och hur mkt som behövs
till självkostnadspris hela vintern. Och behöver vi bli av med gödsel så slänger vi det
på deras stack!
Happy ending ;-) !
Och för den delen är häsen vansingt söt och fin, och en viss granne kommer säkert att behöva
hjälp framöver med motionsridning och passning ibland ;-)
Och det är en äkta Paint horse, ni vet en sån där fläckig historia som indianerna har
i westernfilmerna ;-) Helt lovely alltså.
Ska plåta både henne och grannens sagolika BAGGE (var jag duktig nu *S)
som haft rena julafton när vi varit uppe på ängen och han har haft sina
puddingar såååååå nära. Snacka om en bagge med ögonen i kors ;-)
Men det är ju inte konstigt..... de är ju från Framnäs ju ;-)
20051021 Fredag
Kissemjauarna växer och mår bra, Prinsen (Fridolfkopian) ser ut att bli en väldig
koloss och ganska långhårig. Verkar få Main coon fanor som det ser ut nu.
Lilla Prinsessan däremot är en liten späd varelse men med mkt ljud i, får hon inte som hon vill
så hörs det ;-) Hon har nästan öppnat ögonen helt. Får nog lite kortare päls.
Mamma Maya är duktig och tar vad möss hon kommer åt här inne (vilket blir en del eftersom
det är öppet en del utåt tvättstugan ännu pga bygget) och som hon efter ett tag kräks upp
till de små dunbollarna (välllllddddigt nice ;-(
Lite träning har det även blivit uppe hos Sven (som tycker B har utvecklats och blivit lugnare, säkrare
och framför allt med mjukare starter bakom fåren innan han ska driva. Förut riktigt studsade han upp ;-)
Och det vet ju alla att det gör ju fåren såååååå lugna *S eller hur var det nu.....
Vi hade även det höga nöjet att få se Birgitta och Nellie på gröna nybörjar ben
(det är då man inser att man iaf kommit en liiiiten bit på vägen)
kommer ihåg hur jobbigt och trist det var att trava runt, till synes meningslöst,
varv på varv bakom fåren med lina på doggen *L
Och Nellie är sååå laddad så hon hade nog inte märkt ens om nån släppt en atom bomb bredvid,
hon har definitivt bara bäää i skallen, härlig hund!!
Nellie med focus på
bäää *LOch så till Billys träning!
I tisdags tränade vi med Lottie, jätte mkt hjälp har vi fått både av Lottie och Sven och en massa
andra som kommer med goda råd.
Lottie hade en idé om att få bort Billys ovana att tajta in bakom bääna (säkert jag som lärt honom det ;-)
genom att låta honom gå förbi balanspunkten. Sen flyttar jag mig till balanspunkten innan jag låter honom göra ngt mer.
Tanken var att han inte ska tycka det är lönt att snäva in när han ändå ska vidare en bit.
Och efter ett par dar här hemma med den träningen så.....
... jo visst funkar det. Han e mkt vidare MEN han är ju som alla andra hundar ni vet...
hemma är man ju nästan "champ" *S
Har iaf sågat till brädor (gamla toa/hall taket) som ska bli grindar till en fålla.
Så nästa vecka blir det träna fålla en massa (men han brukar va bra på den "cross my hearth and...you know)
Och i helgen har Uffe lovat hjälpa mig så vi tar ut fåren på grannens stora äng och tränar långa skick
(jo jag måste ha hjälp dig för vi måste gå en bit på vägen, inte kul om det kommer en bil och man
e själv *L)
Och så ska han få stå vid fåren som "utsättare". B tyckte ju att det var lite konstigt när Lottie
stod hos fåren (förståeligt *skratt*)
Lottie tycker att vi ska byta ut fåren för hon tror att B och de har blivit vana vid varandra.
Men jag tror inte att vi vill skiljas från dem ännu ;-)
De är ju faktiskt rätt personliga och charmiga (belive it, e man knäpp eller..)
Och se dem när de högdraget går och betar och grannens bagge som står på en kulle på andra sidan
vägen, typ 50 m ifrån dem och bara stirrar på dem (det har han gjort i tre veckor nu *S)
Grannen undrar om de vill hälsa på honom och bli lite fler till våren.
Vet inte, han e stoooooor, snääääällll och nästan renrasigt någonting (ska ta en bild så ni får se)
ruskigt personlig och faktiskt söt på nått sätt.
Vet inte, hur hade ni gjort?
I övrigt innehåller helgen allmän träning lydnad på lörd em.
(phuuu råkade trycka på nån knapp IGEN så allt försvann, sån tur att
det finns en knapp det står ÅNGRA på som fungerar....
kanske man skulle haft en sån när man tävlar....*L)
Åsså valla så klart,
yttertak på bygget,
göra rent och måla fårhuset, måste nog ha halm till dem med
det ska bli svinkallt i nästa vecka sägs det.
Tända en brasa, en bra film och nått gott att äta (viktigt till helgen)
åsså får vi väl kolla om Tequilan vi köpte på båten är ok *L
20051008 Måndag
I lördagskväll, efter allt byggjobbandet nedkom Maya kissekatt med
två stycken minikissikatter.
Väldigt tidigt, redan på fredagen började hon se ut som NUUU kommer
de när som helst, men näääedå, det blev både kväller och natt och dag igen
men inget hände. Hela lördan var hon jätteorolig och gick och bäddade på
alla möjliga och omöjliga ställen.
På kvällen började hon få värkarså det syntes ordentligt på henne men inget kom. Efter en massa
väntan somnade vi ifrån henne (snacka om att ha dåligt samvete för det)
där hon låg i vår säng emellan oss (så hon skulle känna sig trygg)
Vid fyra tiden nånstans vaknade jag av att hon flyttat ner (trodde jag) i
korgen jag gjort ordning till henne nedanför sängen. En liten misse ploppade ut,
en liten mini Maya, vit med svart mössa och strax därefter en lite större mini Fridolf
(stolt pappa). Bra tänkte jag, nu e hon igång, men inget mer hände....
Konstigt tänkte jag där måste ju vara fler så tjock som hon var.
Undersökte hennes korg och hittade en liten köttklump, en mumifierad
unge, alldeles hård, måste ha gjort jätteont att få ut, förklaringen till att
hon var så orolig och att det inte ville komma igång. Ett dött foster som
ligger först får inte igång förlossningen som den ska då det är
ungens rörelse som sätter igång det.
En lång stund senare när vi legat och beundrat mästerverken till små råttor ;-)
skulle Uffe gå upp och hittade en död unge på rumsgolvet och sen hittade jag
en till under soffan. Så ont hon måste ha haft och som hon måste ha
farit omkring när vi låg där lugnt och sov och trodde att hon gjorde
det samma......
Men, inte gråta över spilld mjölk som man säger.... det bidde iaf två
vackra kissebarn. Troooor att den vita är en prinsessa och den mörka
är en prins, men det är lite svårt att se ännu.
I dagsläget känns det som om det kan bli väldigt svårt att sälja dem....
och OM så skulle vara fallet så blir de RUSKIGT dyra ;-)
Men jag sa bara OOOOMMM!
Ingen hundträning denna helgen inte.
Näe då, husbygge för hela slanten.
Uffes pappa Arne, Uffes son Robin (inte dåligt med tre
generationer som står och lägger tag sida vid sida ;-), svåger Anders var här och hjälpte till
med att lägga tak över nya tvättstugan
och badrummet
Här står vi över badrummet
och hallen.
85 kvm tak blev det allt som allt.
Och så när som några ynka droppar duggregn så hade vi iaf tur med vädret.
Under taket ska så småningom bli nytt badrum, hall, tvättstuga, förråd,
hundrum och groventré
.Och inte att förglömma en stooor förstukvist
till grovenrén att ösa av skitiga skor odyl i (vet att vi sagt att det inte
ska bli så men jag känner ju oss ;-)och en liten förstukvist
till stora ingången(kommer säkert att hamna en och annan grej
där med ;-). Ska bli så himla skönt den dan det e klart men
det är kanon bara att vi kommit så här långt ;-)
